Från Ankartorpet till Sjöbodarna.

Beskrivningar av  husen och de som bodde där

Sammanställd av Frank Ulmestrand

Ett stort tack till :
Firma Roland Broberg som tagit flygfoto över Grönemad.
Leif Florén. Fortfarande har hans husförhörslängder varit till stor nytta.
Leif Sandin, som renskrivit allt på datorn.
Gundof Olofsson, som berättat om sin tid som besättningsman på Golden Gate.
Alla övriga som varit behjälpliga.
-Frank Ulmestrand

Gatuadresser till husen längs vår väg

 

1. Ankartorpet –Grönemadsvägen 35
2. Kronolotsens gård –Grönemadsvägen 32
3. Edvin i Grönemads hus –Grönemadsvägen 34
4. Stenmal´n –Stenmalsvägen 1
5. Vinbergs hus –Grönemadsvägen 37

5B.  Simmes Martins –Frans väg 8

6. Dammen
7. Kari i Dammen
8. Henry Larssons hus –Grönemadsvägen 39
9. Arvid Olssons hus -Mor Klaras väg 2
10. Karlsro –Grönemadsvägen 41
11. Thomassons hus –Karis väg 1
12. Harald Hanssons hus -Karis väg 3
13. Solbacken -Grönemadsvägen 43
14. Fritz Fredholms hus -Karis väg 4
15. Albert på Banken -Grönemadsvägen 45
16. Skomakare Kristians hus -Grönemadsvägen 36 – 38
17. Johan på Sa´ns hus -Grönemadsvägen 40
18. Bernhardinas hus -Månekullevägen 1
19. Ada och Antons hus -Sandbacken 2
20. Aron och Teres hus -Sandbacken 6
21. Grips hus -Sandbacken 8
22. Bergstedts hus -Sandbacken 10
23. Idas hus -Sandbacken 12
24. Alexis hus -Alexis väg 10
25. Jarls hus -Alexis väg 12
26. Evert på Sa´ns hus -Alexis väg 14
27. Kalle Bräcks hus -Grönemadsvägen 42

GRÖNEMAD

På Kuseröd fanns sedan några hundratal år tillbaka två stora gårdar; Kuseröd Västergård och Kuseröd Östergård.  Till dessa gårdar hörde stora utmarker, områden som varken var bebodda eller uppodlade.  Det som idag kallas Grönemad var ett sådant område.

Gränsen mellan gårdarna, rågången, delade med en rak linje Grönemad i två delar.  Ända till i våra dagar har fastigheterna i Grönemad haft beteckningarna Kuseröd Väster och Kuseröd Öster.  Numera är väster och öster borttagna ur fastighetsbeteckningarna.  Kuseröd  1 är väster- och Kuseröd 2 är östergården.

På dessa marker gick både kor och får och betade.  De höll på så sätt nere vegetationen.  Grönemad var ett mycket öppet landskap, nästan helt utan träd.

Ända fram till slutet av 1700-talet fanns förmodligen inga hus här.

På ”backarna” där vi brukar resa vår midsommarstång finns en stensättning som antas vara en grav från järnåldern.  Ursprungligen fanns det två stensättningar där men den ena förstördes när det grävdes för avlopp på 1950-talet.

Det är fantasieggande att tänka sig att det kanske vid Kristi födelse för 2000 år sedan, fanns människor i Grönemad.

Bohuslän var ända fram till år 1658 ett norskt landskap, och än i dag märks den norska påverkan.  Många av de ord och uttryck som vi dialektalt använder i Grönemad är ursprungligen norska.

 

KRONOLOTSEN ANDREAS ANDERSSONS GÅRD -Grönemadsvägen 32

Den äldsta gården i Grönemad var sannolikt den som vi idag kallar Pers gård.  De första innebyggarna där var enligt husförhörslängden kronolotsen AndreasAndersson och hans hustru Anna Christina Andersdotter.  Andreas var född år 1759 och Anna Christina år 1762 och dotterdotter till rustmästaren på Gissleröd

Adam Johan Wunsch.

Jag vet inte var Andreas hade sin lotstjänst, kanske var det på Väderöarna.

De fick fyra barn mellan 1788 och 1802 och hade också en fosterson.

Den yngsta av döttrarna, Anna-Britta, f. 1802, övertar gården efter föräldrarna.

Anna-Britta gifter sig 1824 med Christian Jonasson, f. 1802, från Musön.  De får nio barn.  En av sönerna Johan Jacob, f. 1837, övertar gården efter föräldrarna.

Han gifter sig med Augusta Matilda Olofsdotter, f. 1842.  I detta äktenskap föds det också nio barn, sex pojkar och tre flickor.

Det är dessa barns ättlingar som sedan till stor del kommer att befolka Grönemad.

Ett av barnen, Emil Edvin föds den 5/10 1866 och dör den 3/11 samma år.  Han blev alltså bara en månad gammal.  Men tolv år senare får de åter en son som får namnet Emil Edvin.  Denne blir så småningom Edvin i Grönemad.  (Det finns också en annan Edvin här, kallad Edvin på Sa´n.)

Gården är i släktens ägo  till 1906.  Då köps den av Johannes Holmgren, f. 1873 i Kristiania i Norge.  (Oslo hette under åren 1625 – 1925 Kristiania).

Holmgren var gift med Augusta Kristiansdotter från Kville.

De fick sex barn, bl. a. Ester, f. 1905.  Hon gifter sig med Hjalmar Forsblad och bosätter sig i Grönemad.  (Forsblads hus, Mor Klaras väg 18.)

1942 säljs gården till Per och Brita Hansson.  De hade tidigare brukat Ljungbytorp. Per , f. 1909, på Unneberg och Brita Nilsson f. 1910, i Strömstad men uppvuxen på Knäm och i Sannäs.

Jag minns att när jag en dag år 1942 gick förbi gården på väg från skolan stod det på gårdsplanen en grå DKW, den tidens mest sålda småbil, ”spånkorgen”, med träkaross och tvåtaktsmotor.

Bredvid bilen stod en flicka som höll sin lillebror i handen.  Det var Gunbritt, 5 år, och Carl-Erik, 2 år.

Per lät 1944 bygga ett hönshus på gården.  (Det röda tvåvåningshuset som ligger i svängen av Grönemadsvägen).  Här hade man äggproduktion  och kycklinguppfödning till hösten 1974.

Många är de sommarboende som under åren sett Per dirigera sin colliehund Lassie när hon föste in kycklingarna på kvällen i ”kullhusen” i den stora hönshagen bakom ladugården, eller Gunbritt när hon lade ut spannmålen i hjärtform eller någon annan figur då det var dags för matning.

Sedan 1975 ägs gården av Gunbritt och Carl-Erik.

 

ANKARTORPET -Grönemadsvägen 35

På båda sidor om kronolotsens gård fanns det två backstugor.  Backstugusittare kallades förr de som bodde på landet i stugor på annans mark utan att bruka hemmansägarens jord, till skillnad från torparen.

Ankartorpet står i husförhörslängden som backstuga under kronolotsens gård..

Här bodde son nummer tre till Johan Jakob,  Karl Oskar Johansson, f. 1870.
Han var gift med Hilda Josefina Andersdotter, f. 1873.

Tillsammans får de barnen Wallin, f. 1892, och Anna, f. 1895.

Wallin gifter sig med Torborg, f 1906, som var hans kusin och kom från kronolotsens släkt.

De bosätter sig efter föräldrarna på Ankartorpet.  De får barnen Berit (Karlsson) och Birgitta (Söderholm).

 

EDVIN I GRÖNEMADS HUS -Grönemadsvägen 34

Även detta hus står i kyrkböckerna som backstuga.

Emil Edvin Johansson var född 1878 och sontill Johan Jakob.  Han gifter sig med Anny Charlotta Larsdotter, f. 1879.  Edvin blev, som de flesta som stannade i Grönemad, sjöman och fiskare.  Han hade sjöboden närmast den lilla hamnen i Grönemad, nu Åke Johanssons och Birgitta Söderholms bod.

Edvin och Anny får sex barn: Märta, f. 1905, Alexis, f. 1907, Ester, f. 1909, Olga, f. 1912, Aina ,f. 1918 och Algot, f. 1920.

Fem av dem bosätter sig till en början i Grönemad.

 

OSKAR I STENMAL´N -Stenmalsvägen 1.

Oskar Olssons farfars far var nämndemannen Olof Johansson från Halvordseröd, f. 1760.  Ett barbarn till honom hette Olle Pålsson och var född 1837 på torpet Kroken.  En av Olle Pålssons söner, Oskar, flyttar till Stenmal´n.

Oskar var född 1865.  Han gifter sig med Amanda ”Manda” Petersdotter f. 1862 på Säm.

Huset ”Stenmal´n” blev med sina väl avvägda proportioner det kanske vackraste huset i Grönemad.

Oskar Olsson blev fiskare och byggde den sjöbod som sonsonen Bertil Carlsson nu rår om.

Oskar och Manda fick sju barn.  Ett av barnen var Jenny Katarina, f. 1892.  Hon blev bara sju år.  Dagny, f. 1891, gifter sig med Jarl Zachrisson, skeppare från Pinnö och Sövall.

Erik, f. 1894, blev först fiskare och bodde en tid i gamla cementfabriken.  Sonen Bertil föddes där 1923.  Erik flyttar sedan till Göteborg och startar där en ved- och kolhandel.

Jarl, f. 1896, blir också fiskare och bosätter sig i Grönemad..

Tyra, f. 1898, gifter sig med Sigurd på Banken, som var fiskare och stenhuggare.

Ture, f 1900 och Carl, f. 1902 blir sjömän och fiskare och bosätter sig i Grönemad.

Stenmal´n år nu sålt till fritidsboende.

 

VINBERGS HUS -Grönemadsvägen 37.

År 1799 föds Anders Andersson på torpet Kyrkhogen under Hoghem.  Han gifter sig med Maja Greta Barfot, f. 1805 på torpet Vinbäck under St. Oppen.

År 1833 får de en son, Karl Magnus, som får efternamnet Andersson efter sin far Anders, men även kallas Vinberg, förmodligen efter Vinbäck.

Karl Magnus gifter sig med Anna Lisa Christiansdotter, f 1835 och barnbarn till kronolotsen.  De bosätter sig i Grönemad och bygger ett hus på gårdens mark.

De får fem barn, bl. a. Augusta , f. 1858.  Hon gifter sig med Edvard på Sa´n och blir ”Augusta på Sa´n”, mormor till Åke Carlström.

År 1865 föds sonen Frans.  Han hette egentligen Karlsson efter sin far, men kallades alltid Frans Vinberg.  Frans blev sjöman.  Han gifter sig med Hilda Tell, f. 1874.
De får barnen: Signe, f. 1899, Frida, f. 1900, Evelina, f 1902, Ivar, f. 1907 och Ellen, f. 1917.

Ivar, som blev pappa till Bengt,  kallades också Vinberg.  Han ansöker om att få anta detta namn som släktnamn, men namnet ar upptaget.  Han får lägga till ett ”e” efter ”Vin” och namnet Vineberg blir då släktnamnet.  Bengt köpte år 1982 sin farfar och farmors hus och hade det som fritidshus i 20 år.  Han säljer det till fritidsboende när han och Birgit år 2002 bygger sitt hus på Frans väg 2, och blir åretruntboende.

 

SIMMES MARTINS HUS -Frans väg 8.

På denna tomt låg förr torpet Grönemad. Här bodde Simmes Martin.  Hur hade han fått ett sådant namn?  Jo, Martins far hette Simon och Martin kallades då Simons Martin, som lite förvanskat blev Simmes Martin.

Martin Simonsson, f 1857, var gift med Emma Josefina Pålsdotter, f. 1857 på Kuseröd Västergård, och syster till Albert på Banken.  De fick barnen: Maria, ”Maria på Sövall”, f. 1882, Hedvig, f. 1884, som dör fem år gammal och Agda, f. 1891.

Agda gifter sig med Valfrid Gabrielsson och de bosätter sig på torpet.

Agda och Valfrid får barnen Arnold och Elsa (gift Bock).

När Fredholms hus (Malis väg 9) blir till salu, köper Agda och Valfrid detta och flyttar dit.

Simmes Martins hus är sedan länge rivet.  Nu har familjen Lundgren – Schillander sitt fritidshus där.

 

DAMMEN

Området mellan Grönemadsvägen bort mot Fredholms väg kallades förr ”Dammen”.

Genom detta område rinner ju Ulmekärrsbäcken, som förr var uppdämd och bildade ett mindre vattenfall vid Welanders (Rönnes) tomt (Grönemadsvägen 53).

Här låg också enligt gamla kartor Månekullens kvarn.  Runt omkring dammen var det förmodligen ganska sank mark, en grön mad, och härifrån kommer säkert namnet Grönemad.

När man skulle ange var någon bodde sa man oftast Framme i Grönemad eller
Nere på Sa´n.
KARI I DAMMEN
Någonstans bakom Solbacken fanns förr ett torp där ”Kari i Dammen” bodde.

Karolina (Kari) Börjesdotter var född 1849 och änka efter Anders Olofsson, f. 1842 och död 1888.

Kari hade tre barn: Oskar f 1871 (se Bernhardinas hus), Albert f. 1875 (se Idas hus) och Hilda ,f. 1873 och gift med Carl Oskar från kronolotsens gård (se Ankartorpet).

Omkring 1930 var Grönemad ett mycket livaktigt samhälle med många industrier:
lådfabrik, cementfabrik (cementvarufabrik), konservfabrik och karosserifabrik.

I karosserifabriken arbetade framförallt snickare, då stommarna till karosserna gjordes i trä.

Fyra av dessa snickare byggde var sitt hus ”framme i Grönemad”.  Det var Henry Larsson, Arvid Olsson, Lars Johansson (min far)och Karl Johansson, pappas bror.

Under samma tid byggdes också Solbacken och Karlsro.

Husen som nu byggs är alla 1½-planshus.  Betongen har nu blivit ett vanligt byggnadsmaterial varför källarmurarna gjuts i betong.

De första husen i Grönemad hade enkla murar av ohuggen sten.  Grunden fylldes med snäckskalssand eller annan fin sand.  I detta lades runda stockar, som huggits plana på ovansidan.  Grunder som byggts på detta sätt fungerade bra.  När man bryter upp ett sådant golv i dag är stockarna oftast friska och sanden helt torr.

Under stenhuggeriepoken i början av 1900-talet gjordes ofta grunderna av granit mycket höga, ibland med hela källarvåningen ovan mark.

 

HENRY LARSSONS HUS -Grönemadsvägen 39.

Henry gifte sig med Märta, dotter till Edvin i Grönemad.  De fick två barn, Sven (Tollmén) och Lilian (Hugoson).  Huset har nu övertagits av barnbarnet Mats Hugoson.

Henry var mycket intresserad av kommunalpolitik och blev ordförande i både byggnadsnämnden och hälsovårdsnämnden. Han var också landstingsman.

 

ARVID OLSSONS HUS -Mor Klaras väg 2.

Arvid var gift med Gudrun från Norge.  Han arbetade på byggen i Tanum och Grebbestad och hade under några år tillsammans med John Olsson ett båtbyggeri i Cementfabriken.  Sonen Gilbert har nu övertagit huset.

 

KARLSRO -Grönemadsvägen 41.

Huset byggs av Carl Carlsson, mera känd som Kalle i Stenmal´n, i början av 1930-talet.  Byggmästare var Harald Hansson.

Kalle gifter sig med Agnes Persson från Hälsö utanför Havstenssund.  De får två barn Arne (Grönemo) och Gertrud.

Det är framför allt två begrepp som jag sätter i samband med Kalle i Stenmal´n:  Golden Gate och den legendariske fiskaren.  Golden Gate var en tvåmastad kutter med vilken Kalle bedrev fraktfart på Vänern, Norge, Danmark, Polen och Tyskland.  På båten fanns det tre besättningsmän.

Under två månader 1935 var Gundof Olofsson från Sövall, nu 88 år, en av dessa.  Han berättar att de först gick till Fredrikstad i Norge för att lasta sten.  Stenen lossades i Danmark.  De gick sedan till Hälsingborg och lastade tegelsten, som fraktades till Karlstad.

Det fanns ingen styrhytt på däck, så manskapet fick stå ute i det fria i både mörker och hårt väder.  Gundof berättar att varken Kalle eller hans bror Ture hade stövlar på sig utan alltid gick i träskor.

Någon tid senare ligger Golden Gate vid Kullgrensbryggan och Harald Hansson och Torsten Johansson på Krossekärr, som vid denna tid hade en snickeriverkstad i Cementfabriken, bygger en styrhytt på fartyget.

Kalle hade haft andra fartyg också.  1911 hade ett partrederi på Krossekärr köpt galeasen ”Save All”.  Delägare var Karl och Torvald Larsson samt Gustaf Karlsson.

1912 byter fartyget namn till ”Havsörnen”.  1926 säljs det till handlanden Ernst Pålsson i Sannäs och skepparen Carl Carlsson i Grönemad..

I januari 1928 sätter man in en motor i fartyget.  Den 1 augusti samma år Kalle i Stenmal´n med tre mans besättning på väg från Rafsö i Finland med last av trä.  De är på väg till Danmark och befinner sig utanför Raumo i Bottenhavet när vatten häftigt börjar strömma in i motorrummet.  Då det är fara för att fartyget inom kort ska sjunka, går besättningen i skeppsbåten.  De lägger sig i närheten av fartyget.  Efter ett par timmar kantrar det.  Man sätter då kurs mot land och når efter några timmar fyrskeppet Relandersgrund.  I sjöförklaringen skriver man att det är troligt att det gamla fartyget, byggt 1883, inte klarade av påfrestningen från den nya motorn.

Olyckan avskräcker emellertid inte Kalle.  1929 köper han, även nu tillsammans med Ernst Pålsson, galeasen ”Erik”, även kallad ”Långe Erik”.

1935 säljer de fartyget till Hamburgsund och skeppare blir Svante Stenqvist i Grebbestad.

Även för detta fartyg går det illa.  När de befinner sig utanför ett tegelbruk i Trollhätte kanal utbryter eld i motorrummet.  Besättningen styr fartyget in mot stranden.  När brandkåren släckt elden är fartyget till hälften sjunket och blir vrak.

När fraktepoken är slut blir det fisket som tar över för Kalle.  Ingen kunde mäta sig med Kalle som fiskare.  En dag år 1974 är de tre bröderna från Stenmal´n Kalle, Ture och Erik ute med makrillvad.  Vid Manholmen lyckades de stänga inne ett mycket stort stim av makrill.  För  de tre bröderna, nu inte så unga, utan mellan 70 och 80 år blir det ansträngande att ta hand om all denna makrill.  Kalle hade länge haft problem med sitt hjärta, och nu blir påfrestningen för stor.  Hjärtat orkar inte längre.

Kalle i Stenmal´n, som hela sitt liv ägnat sig åt hav och fiske får en värdig, nästa symbolisk död mitt uppe i ett makrillstim.

 

THOMASSONS HUS -Karis väg 1.

I detta hus föddes jag år 1930.  Huset var då helt nybyggt.

Som tidigare nämnts arbetade de fyra snickarna Henry, Arvid, Lars och Karl på Grönemads Karosserifabrik.

Under några år gick verksamheten  bra, men den 4 juni 1931 brinner fabriken ner.  Även farmor och farfars hus (Arons hus), som låg på samma tomt, blir lågornas rov.

Men farfar och sönerna Karl, Lars och Ernst bygger snart upp en ny fabrik i anslutning till Cementfabriken.  Denna byggnad blir i tre våningar.

Här fortsätter verksamheten ett par år, men snart drabbas även det lilla samhället Grönemad av händelser ute i världen.  Den stora börskraschen i New York 1929 inleder världsdepressionen.  Snart är miljoner människor i USA och Europa arbetslösa.

Beställningen av bussar och bilar avstannar och Karosserifabriken går i konkurs.

Genom borgensåtaganden blir det också personlig konkurs för pappa och hans bröder.  Inte nog med det.  När advokaten som var konkursförvaltare skulle redovisa konkursboet, visade det sig att han förskingrat de tillgångar som fanns.

Det stora hus som pappa byggt måste han nu lämna och familjen får flytta till Johan på Sa´ns lilla stuga, som nu var till salu.  (Se detta hus).

Huset köps efter en tid av Thomas och Annie Thomasson.  De får två barn, Gun och Rolf.

Thomasson kom från Vik vid södra infarten till Strömstad.

De hade under några år varit i Amerika, men nu vid mitten av 1930-talet är de hemma igen.  De startar en speceri- och diversehandel i huset.  Bergstedts affär på Sa´n upphör då.  Fortfarande fanns det ganska många innevånare i Grönemad och affären får en ganska stor kundkrets.  Vid tomtgränsen mot Grönemadsvägen sätter Thomas

upp en bensinpump.

Nästan allt som hörde till livets nödtorft gick att köpa i affären, allt utom mjölk.  Det köpte vi direkt från gårdarna på Kuseröd och Krossekärr eller i mjölkaffären i Grebbestad.  Så småningom öppnar Thomas mjölkaffär i källaren.

När Thomas och Annie pensionerar sig upphör affären och huset blir sommarbostad för läkarparet professor Per-Ola Granberg och hans fru Astrid.

 

HARALD HANSSONS HUS -Karis väg 3

När pappa Lars Johansson byggde sitt hus i ”Dammen” 1930, byggde hans bror Karl sitt hus bredvid.  Karl var gift med Andrea, dotter till Oskar Olsson på Krossekärr.

De får två pojkar, Hugo och Erling.

I samband med konkursen i Karosserifabriken  tvingas även Karl och Andrea att lämna sitt hus.  De flyttar till Trollhättan där Karl arbetar som snickare.  Han får senare anställning på SAAB-Flygmotor som portvakt.

Det blir Harald Hansson som köper huset.  Även hans fru Eivor kommer från Krossekärr.  De får pojkarna Roy, Alf och Per-Olof.

Harald var byggmästare och kom från Lur.  Han gick därför ofta under namnet ”Harald i Lur”.  Under åren 1947 – 54 arbetar jag som snickare i Haralds firma.

Efter Eivor och Haralds död har huset haft olika ägare.

 

SOLBACKEN -Grönemadsvägen 43

Solbacken byggdes år 1929 av Johan Wallin Carlsson.  Hans hustru hette Hildur.  Byggmästare var min farfar Aron Johansson.  Det var en av de två första sommarvillorna i Grönemad.  Den andra var Rönnes (Welanders) villa.

Lite om Wallins bakgrund:

År 1831 blir den 23-årige Erik soldat på torpet Alborg i Kville.  Han får Sveriges mest kända  soldatnamn ”Rask”.  Den förre soldaten har avlidit och efterlämnat änkan Anna-Britta och med tre barn.-  De bor kvar på torpet och står i kyrkboken som fattighjon.  Dessutom är ännu en familj inhyst på torpet.  Det är Per Persson med hustru och tre barn.  De står som tiggare i kyrkboken.

Det var ingen avundsvärd situation som den unge Erik hamnat i!

Två år senare har han dock fått sig en hustru, Anna Johnsdotter.  De andra tycks ha lämnat torpet.

Erik och Anna får fem barn.  En av sönerna föds 1837 och får namnet Edvard.

20 år senare blir även Edvard soldat med namnet  Edvard Eriksson Rask.

I äktenskapet med Agneta Hansdotter föds tio barn bl. a. Hilmer f. 1863 och Johan Wallin f. 1880.

Hilmer blir 1894 soldat för Kuseröd Östergård med soldatnamnet Fredholm (se Fredholms hus).

När Edvard slutar som soldat flyttar han till Grönemad där sonen Hilmer redan finns.

Med honom flyttar hustrun och yngste sonen Wallin, då nio år.  De bosätter sig i Klara på Hällenes hus (Mor Klaras väg 15).  1898, när Wallin är 18 år flyttar han till Göteborg.  Där arbetar han bl. a i hamnen men blir sedan ”tamburmajor” på Franska Värdshuset.

År 1929 är han tillbaka i Grönemad och bygger sommarvillan Solbacken.  Det blir ett mycket pittoreskt hus med gröna fönsterluckor med röda hjärtan på.  På taket läggs betongpannor som tillverkats i Cementfabriken i Grönemad. Taket blir rutmönstrat i två färger.  Framför huset läggs en perfekt gång av smågatsten, knott.

Efter Wallins och Hildurs död övertar dottern Astrid och hennes man Erik i Stenmal´n Solbacken.  Det blir också under många år sommarbostad för deras barn Bertil och Erling med familjer.

Huset är nu fritidsbostad för Ann-Marie och Lennart Didoff.

 

 

FRITZ FREDHOLMS HUS -Karis väg 4.

Till Fredholms fastighet hörde den jordbit som utgjorde den s.k. Dammen.

Hilmer Fredholm hade tolv barn.  En son, Fritz, blir kvar i Grönemad, alla de övriga flyttar.  De flesta till Göteborg.

I mitten av 1930-talet bygger Fritz och hans hustru Alinda, ett hus på denna mark strax bakom Solbacken.  De har en dotter Alice och en fosterdotter Viola.  Det är min far Lars och farbror Ernst som bygger huset..  När huset byggs bor familjen i vår vedbod/snickarbod.

1945 säljs huset till advokat Lars-Erik Widell från Karlskoga.  I familjen finns tre barn, Bengt, Anna-Stina och Karin.  Det blir familjen Widells sommarbostad ända till 1984.  Huset har sedan haft flera ägare.  Nu ägs det av Stefan och Marianne Sjödin som är fast bosatta där.

Anna-Stina köper William Pålssons hus på Sa´n (Grönemadsvägen 59).  Det blir hennes fritidshus.  Karin och hennes man Per Åkerberg, köper ”Kalle Bräcks” hus (Grönemadsvägen 42) och blir åretruntboende.

 

ALBERT PÅ BANKENS HUS -Grönemadsvägen 45

Ända fram till 1900-talet var en stor del av Sa´n inte gräsbevuxen.  Vid stormar yrde sanden iväg.  Vid denna fastighet hade det längs Grönemadsvägen lagts upp en gärdsgård.  Denna kom att fungera ungefär som ett snöstaket och i lä av gärdsgården bildades en sandbank.  Den gängse benämningen på denna fastighet blev ”Banken”.

Här bodde sedan slutet av 1800-talet Albert Pålsson, f. 1862 och hans hustru Alma, f. 1871.  Alberts föräldrar var Pål Andersson, bonde på Kuseröd Västergård, f. 1826 och hans hustru Gustava Carolusdotter, f. 1825.

Alma var dotter till skepparen Olof Johansson på Pinnö, f. 1831 och Albertina Larsdotter, f. 1845 på Smögen.

Som de flesta i Grönemad var Albert i sin ungdom sjöman men blir sedan fiskare.

Albert och Alma får tio barn födda 1894 till 1911.

Sigurd, f. 1894, gifter sig med Tyra i Stenmal´n och bosätter sig i Grönemad.  Einar, f. 1895, övertar fastigheten efter föräldrarnas död.  De flesta barnen flyttar till Göteborg.  Ett av barnen, Lars Odin blir bara ett år gammal.

Albert byggde den sjöbod som nu innehas av hans barnbarn Elsy och hennes make Valde Lund.  Einar övertar en sjöbod som tillhört Frans Winberg.  Det är den som nu ägs av Leif Florén och Alf Johansson, även de barnbarn till Albert och Alma.

Huset ägs nu av Thomas Åberg, även han ett av barnbarnen.

 

SKOMAKARE KRISTIANS HUS -Grönemadsvägen 36-38

Här bor under senare delen av 1800-talet Anna-Britta Olsdotter, f. 1830 i Naverstad.  Hon är änka efter Jakob Andersson Edgren, f. 1833 död 1884-  Föräldrar till Jakob var soldaten för Kuseröd, Anders Edgren, f. 1801 och Annika Andersdotter, f. 1794.

Anna-Britta och Jakob hade två barn, Amanda, f. 1870 och Anton, f. 1873.

De övertar stället efter mammans död.

Manda gifter sig 1898 med skomakaren Kristian Anderssen från Norge.

Mandas bror, Anton, var dövstum  Han var ogift och bodde hos sin syster och svåger.

Vi bodde ju som närmaste grannar och hade mycket kontakt med framförallt Anton.  Han var alltid vänlig och snäll mot oss barn och tycktes uppskatta att ha oss som grannar.  Ibland när vi klättrade upp i Månekullen, fick vi låna hans kikare för att försöka se ända till Norge.

När vi vid påsk ritade påskbrev till andra barn i Grönemad, var det viktigt att även Anton skulle få sitt påskbrev.

Anton hjälpte under stenepoken tidvis till i stenbrotten.  På grund av att han var dövstum var det svårt att kommunicera med honom.  Ibland blev det missförstånd och han kunde då fatta humör och bli mycket arg.

Kristians skomakarverkstad var det lilla huset på bergknallen.  På golvet fanns en stor hög med skor i en enda röra.  Alla som lämnade in skor till halvsulning fick dem säkert inte tillbaka.

Kristian hade alltid sin pipa i munnen och rummet var helt inpyrt av dofter från tobaksrök, beck och läder.  När vi hämtat nyhalvsulade skor och skulle ta dem på oss sa vi ofta: ”Det luktar Kristian!”

När Manda och Anton är döda flyttar Kristian ner skomakarverkstaden till en kammare i huset.

Efter Kristians död övertas huset av en släkting Mally Gabrielsson.

Nu ägs huset av Hjördis Strömberg.

 

JOHAN PÅ SA´NS HUS -Grönemadsvägen 40.

Detta hus låg ursprungligen på Ulmekärr.  1901 flyttade Johan Andersson, f. 1857, huset till Sa´n.  Han var gift med Josefina ”Fina” Johansdotter.  De får två döttrar, Wilhelmina ”Mina”, f 1883 (gift Klätt) och Dagmar, f. 1887 (gift Rönne).

När pappa blir tvungen lämna sitt hus 1933 (Se Thomassons hus) är Johan på Sa´ns hus till salu.

Huset var litet och var inte i vidare bra skick.  Pappa blir tvungen att sätta igång att reparera huset.  Nu var vi fem i familjen.  Pappa, mamma, Sterner, Gunvor och jag.  Solveig föds 1933, samma år vi flyttar till huset.

Ett av rummen var så kallt att vi inte kunde vara där på vintern.  Det kallades ”kale rommet”, kalla rummet.  Utanför huset fanns en ved- och snickarbod.  Som alla andra hade vi utedass  Vatten hämtade vi i Arons brunn.  Då det ännu inte fanns el framdragen till huset var det fotogenlampor som var belysningen.

År 1938 rivs vedboden/snickarboden och pappa bygger ett hönshus. (nu Anettes hus, Månekullevägen 2).  Där hade vi några hundra hönor, som mamma och vi barn fick sköta om när pappa var ute och snickrade.

År 1946 bygger pappa ett större hönshus (Fredholms väg 4).  Det gamla hönshuset byggs om till sommarbostad och hyrs ut till badgäster.

I slutet av 1950-talet upphör verksamheten även i det andra hönshuset.  Även detta byggs om till sommarbostad och säljs till professor Anders Lundström.

När pappa och mamma är döda övertas  huset av Sterner och Kerstin.  Efter pensioneringen flyttar de från Skara till Grönemad.  De planerar att bygga till huset, men detta är omöjligt enligt gällande detaljplan.

Sterner lägger ner flera års arbete som ordförande i en planförening, som utarbetar en ny detaljplan för större delen av Grönemad.  2000 antas den nya detaljplanen.   Sterner och Kerstin kan börja bygga om och till  huset.

När de flyttade från Skara hade de magasinerat sina möbler i Grebbestad.

Äntligen är tillbyggnaden klar och de börjar flytta in möblerna.  Samma dag avlider Sterner.

 

BERNHARDINAS HUS -Månekullevägen 1.

Huset byggdes av Oskar Andersson år 1898.  I tomtarrende betalade han 10 kronor per år.  Oskar var född 1871 och son till Kari i Dammen (se detta hus)  Han var gift med Bernhardina Johansdotter, f. 1873 och dotter till Johan Jacob och Amanda Mathilda från kronolotsens gård.

Oskar och Bernhardina får tre barn, Irene, f. 1903, Torborg, f. 1906 och Valfrid, f. 1909.

Oskar avlider 1919 och ”tant Bernhardin” bor sedan som änka kvar i huset i många år. Dottern Irene är under några år sjuk och då bor hennes dottern Ulla-Britt hos sin mormor.  Ulla-Britt och jag var lika gamla och blev lekkamrater.  Innan hon börjar skolan flyttar hon dock till sin pappa i Göteborg.

1949 övertas huset av dottern Torborg och hennes man Wallin Karlsson.  De hade tidigare bott på Ankartorpet (Se detta hus).

Några år efter Wallins död gifter Torborg om sig med Karl Lidström.

1971 bygger denne ytterligare ett hus på tomten.

År 1987 övertas huset av dottern Birgitta och hennes man Mats Söderholm.

 

ADA OCH ANTONS HUS -Sandbacken 2.

Huset är ett av de äldsta på Sa´n.  Det byggdes 1875 av John Andersson Falk,

1840. 1848 och gift med Petronella (Nella) Eliasdotter, f. 1840. Det är Nella som gett namn år myren som ligger en bit ovanför huset. Förmodligen var det vanligt att Nella tvättade i myren.

Nella var dotter till Elias Henriksson från torpet Bräcken och var syster till Kalle Bräcks far.

Johan och Nella  hade barnen Axel, f. 1880, som blev folkskollärare och Ada, f. 1873.  Ada gifter sig med Anton Kristensen från Norge.  Han kallas ofta för Norsk-Anton.

I början av 1900-talet övertas huset av Ada och Anton.  De får sonen Wallerius.

Huset köps 1969 av Nita och Per Aasmundrud.  De byggde till och renoverade huset, men den äldsta delen av huset har fortfarande det ursprungliga utseendet.  I köket finns fortfarande den gamla murade bakugnen kvar.  Under renoveringen avlägsnades 16 lager tapeter i stora rummet.  Den tapet som sedan sattes upp, valdes för att den mest liknade den äldsta.

Familjen Aasmundrud använder fortfarande huset som fritidsbostad.

 

ARON OCH TERES HUS -Sandbacken 6

Omkring år 1910 bygger min farfar Aron Johansson ett hus på denna tomt.

Aron var född 1867 på V- Berg, Kämperöd.  Hans far var snickaren Johannes Andersson.. f. 1838.  Theresia (Teres) var född 1872 på Gissleröd och dotter till Israel Larsson f. 1845 och Johanna Maria Eliasdotter f. 1848 på Ulmekärr.

Aron och Teres fick åtta barn: Henning, Vallentin (Valle), Karl, Evelin, Lars, Ernst Gunhild och Rut.

Farfar, som var snickare som sin far, bygger på 1920-talet en snickerifabrik på tomten.  Denna utvecklas senare till Grönemads Karosserifabrik.  Det är Aron och sönerna Karl, Lars och Ernst som driver denna.  Sönerna Henning och Valle flyttar till Norge och grundar där Kambo Karosserifabrikk.

Efter branden i Karosserifabriken och Aron och Teres hus (se vidare Thomassons hus) byggs ett nytt boningshus på tomten.  På Stockholmsutställningen 1930 hade en helt ny stil, funktionalismen (funkis), fått sitt genombrott. Pappa och Ernst, som bygger huset, har tydligt påverkats av den nya stilen.

Under 1930-talet var tuberkulos ganska vanlig.  Pappas syster Gunhild, ”faster Gullan”  hade drabbats av lungsot som denna sjukdom kallas när lungorna angripits.  Gunhild bodde hos farmor och farfar.  Tuberkulosbacillen är mycket smittsam.  När vi barn hälsade på hos dem fick vi inte gå fram till Gunhild, utan stå i dörröppningen till hennes rum.  Vi ”visste” också att Gunhild snart skulle dö.  På sitt bord vid sängen hade hos ett fotografi av en stilig, ung man.  Det var Erik, hennes fästman, som hon träffat på sanatoriet på Svenshögen.  Erik var nu död och det tycktes som om faster Gullan  längtade till den dag hon skulle få träffa sin Erik i himlen.  Nyss fyllda 29 år avlider hon. Efter dödsfallet får farmor och farfar flytta ut ur huset.  Alla fönster och dörrar förseglades med klisterremsor och sedan  röktes hela huset för att ta död på alla tuberkulosbaciller.  Lång efteråt kunde vi känna den speciella doften efter cyanväte.

Det kunde hända att farmor kom bort till oss med  t. ex. kräm som stått i hennes skafferi.  Då sa vi ibland: ”Mamma, den här har du fått av farmor”.

När farmor och farfar är döda säljs huset till Bert Henning från Karlskoga.

 

GRIPS HUS -Sandbacken 8

År 1843 föds Johan Andreasson på Ertseröd.  Han blir sedan soldat  nr 154 för Tyft, och får namnet Tell.  Johan och hans hustru Elisabeth Andersdotter, f. 1843, får 1862 sonen Henrik  Han blir soldat nr 9 vid Tanums kompani för Greby Nordgård, och får soldatnamnet Grip.  Under sin soldattid bor Grip i Grebbestad.  Efter soldattiden flyttar han till Grönemad och bygger tillsammans med sin hustru Julia Olofsdotter, f. 1874 ett hus där.  De får fem barn.,Hjalmar, f. 1896, Wallentin, f. 1900, MagnhildFredrika Elisabeth f. 1904, Ester Fredrika Elisabeth f. 1908 och Elin f. 1910.  När Hjalmar är fyra, fem år drabbas han av tuberkulos i ansiktet.  Vid denna tid var det svårt att få bra behandling  för detta.  Hans näsa värker nästan bort.  För Hjalmar , hans far och mor blir det en stor tragedi.  För att dölja skadan bär han alltid en vit bindel tvärs över ansiktet.

Wallentin blir tullare i Lysekil.  De båda flickorna som föds 1904 och 1908 blir båda bara två år och dör 1906 resp. 1910

Elin gifter sig med Erik Rydström och bosätter sig i Göteborg.

Henrik och Hjalmar arbetar på Cementfabriken  under många år.

Efter föräldrarnas död övertar Hjalmar huset.  Efter Hjalmars död blir huset sommarbostad för systern Elin.

Huset såldes 1996 till Sylvia och Jan Folkewall från Västerås.

 

BERGSTEDTS HUS -Sandbacken 10.

Här bor i slutet av 1800-talet Karl Stjern, f. 1870 och hans hustru Emelia, f. 1866.  Karl var son till Hilmer Stjern.  (Se Alexis hus).

Under en pingsthelg har några Grönemadsbor gjort en båtutflykt.  Då händer en olycka.  Båten kantrar och alla hamnar i vattnet.  Karl, som kanske inte var simkunnig, drunknar.  Emelia blir ensam med sex barn.

 

I början av 1920-talet flyttar diversehandlare Hans Bergstedt och hans hustru Alida till detta hus på Sa´n.

De hade tidigare haft affär i Klara på Hällenes hus. (Mor Klaras väg 15).

Bakom boningshuset byggs ett hus där affären inryms.  Bredvid  byggs ett mindre hus på hög stenfot.  Där kunde man köpa glas och porslin.  Huset kallades Glasmagasinet.  Utanför staketet fanns en bensinpump.

Hans och Alida fick sex barn: Fritz, f. 1899, Edith, f. 1901, Signe, f. 1903, Irma, f. 1907, Gösta, f. 1910 och Greta, f. 1912.

Alla utom Fritz flyttar till Göteborg.

Fritz flyttar till Sannäs och blir skutskeppare.  En son till Fritz, Sture, startar konservfabriken Sannäs Räkor.

När Thomasson öppnar sin affär upphör Bergstedt med sin rörelse.

Efter det Hans och Alida är döda, köps fastigheten av James och Kerstin Wikingsson från Trollhättan.  Nu är det barnen som äger fastigheten.

 

IDAS HUS -Sandbacken 12.

Här bor i början av 1900-talet sjömannen Albert Andersson, f. 1875 och hans hustru Ida, f. 1877.

Albert var son till Kari i Dammen.  (Se detta hus)  Idas föräldrar var Olle August Magnusson, torpare på Röd och Johanna Lovisa Larsdotter.

Albert och Ida  gifter sig 1906 och flyttar in i det då nybyggda huset.  De får barnen Gunborg, f. 1905 och Håkan, f. 1907.

En dag i mitten av 1940-talet hade jag cyklat till Grebbestad och handlat för farmor Teres.  Tant Ida och farmor umgicks ibland.  Denna dag hade jag ett skickebud även från Ida.

Ida kommer upp till farmor för att hämta varorna.  Efter en stund reser hon sig för att gå.  Då faller hon ihop framför fötterna på mig och blir liggande på golvet.  Jag springer hem och hämtar pappa.  Vi lyfter upp Ida i en säng.  Vi förstår att det inte finns något mer att göra.  Tant Ida är död.

Huset övertas nu av sonen Håkan och hans hustru Jenny.  När även de är döda säljs huset till Sven och Ulla-Britta Tollmén från Axvall.  Sven  var från Grönemad.  (Se Henry Larssons hus).

Nu är huset sommarbostad för Ulla-Britta och sönerna Claes och Johan.

 

ALEXIS HUS -Alexis väg 10

Enligt husförhörslängderna fanns det ett torp i Dammen, där torparen, sedermera folkskolläraren Gomar Blom  bodde.  Han var född 1822 och gift med Margaretha Alexandersdotter, f. 1818.  De fick fem barn.  Margaretha hade före äktenskapet sonen Hilmer Amadeus (Stjern), som var född på Kuseröd 1843 och enligt dåtidens ordning i kyrkböckerna stod som oäkta  då fadern var okänd.

Vem som bygger Alexis hus är oklart, kanske var det Hilmer Stjern.

Han var gift med Augusta Andersdotter, f 1844.  De får barnen Oskar, f. 1867, Karl, f. 1870, Alma, f. 1875, Emma, f. 1878, Hulda, f. 1880 och Otto, f. 1883.

Omkring år 1900 har sonen Oskar övertagit huset.

Det köps senare av Alexis och Signe Johansson.

Alexis var son till Edvin och Anny Johansson i Grönemad. (Se Edvins hus)

Signe kom från Sannäs.

Alexis blev som de flesta i Grönemad fiskare.

När Arne Grönemo och jag var pojkar, gick vi ibland in i sjöbodarna och hälsade på.  På vintern stod ofta Edvin och hans söner Alexis och Algot inne i bokammaren och agnade backa.  Det var en mycket speciell atmosfär som mötte oss där inne:  En mättad doft från tusentals blåmusslor blandad med röklukt från kaminen och os från fotogenlampan och ett lågmält, vänligt samtal i skum belysning.

När jag omkring 1950 arbetar som snickare, möter jag Alexis i ett annat yrke.  Tillsammans med Harry på Hagen är han nu målare.

Huset ägs nu av Alexis och Signes son Åke Johansson och hans fru Maj-Britt.

 

JARL I STENMAL´NS  HUS -Alexis väg 12.

Jarl var son till Oskar och Manda i Stenmal´n.  (Se Oskar i Stenmal´n).

Han blir sjöman och fiskare tillsammans med bröderna Ture och Carl.  (Se Karlsro).

Han bygger huset omkring 1930.  Han var gift med Signe från Grebbestad.  De får sonen Gunnar.

Liksom sin bror Carl hade Jarl tagit skepparexamen: ”Skepparbrev av andra klass år 1920.”   På Pinnö fanns det åren 1911 – 1928 en kutter som hette Boy Nicholas.  Fartyget ägdes av Valdemar, Frans och Jarl Zachrisson.

Jarl Zachrisson var gift med Jarl Karlssons syster Dagny.  1920, strax efter sin skepparexamen är Jarl K. registrerad som skeppare på By Nicholas.

Besättningarna på kuttrarna levde ett hårt och farligt liv.

1937 blir ett partrederi i Hunnebostrand ägare till Boy Nicholas.  1938 är de på resa från Stockholm till Stavanger när fartyget förliser i Hanöbukten utanför Yngsjö.  De tre besättningsmännen, i åldern 19 – 26 år, omkommer alla vid förlisningen.

Huset är nu sålt till Per Karlsson och Anita Torén och är fortfarande åretruntbostad.

 

EVERT PÅ SA´NS HUS -Alexis väg 14

Edvard och Augusta på Sa´n fick tolv barn.  De flesta emigrerade till Amerika, men Edvin, f. 1878, blev kvar i Grönemad.

Han bygger i början av 1900-talet detta hus.  Han gifter sig med Bernhardina Olsdotter från Mjölkeröd.  De får tre barn, Frida 1905, Evert 1906 och Signe 1909.

Edvin blir sjöman och fiskare.  Han är bl. a. Delägare i kuttern George and Mary åren 1909 – 1913.

Sonen Evert blir också fiskare.  Tillsammans köper Edvin och Evert en bil och etablerar sig som fiskhandlare.  Evert åker också cykel och lättviktare (mindre motorcykel) för att sälja fisk, i synnerhet makrill.  Han blir välkänd i norra Bohuslän som Evert på Sa´n.

Evert var i många år med i den socialdemokratiska ungdomsklubben i Grebbestad.  Vid ett jubileumsmöte på 40-talet, diktar någon en visa där även Evert figurerar.

Melodi:  Lili Marlene.

Sen så kommer Evert, han som bor på Sa´n.

Han är ute och fiskar mest hela da´n.

Sen får han låna pappas bil och köra många hundra mil
men han får ej bensin, men han får ej bensin.

Evert, som förblev ogift, övertar huset efter föräldrarna.

Med sitt speciella sätt att vara blir Evert med tiden lite av ett original.  Han hade en stor berättarförmåga.

Läs intervjun som Göteborgs-Postens WILL gjorde med honom 1979!

Efter Everts död köps huset av Kent Friberg från Mullsjö och blir fritidsbostad.

 

KALLE BRÄCKS HUS -Grönemadsvägen 42.

Ägaren till detta hus från början av 1900-talet är Karl Martin Emanuelsson, f. 1875.  Hans farfar Elias Henriksson, f. 1801, bodde på torpet Bräcken under Ulmekärr.  Karls far hette Emanuel Eliasson och var född 1837 och gift med Eva Olausdotter f. 1838.

Karl var mer känd under namnet Kalle Bräck, då ju hans släkt kom från Bräcken.

Han förblev hela livet ungkarl och bodde tillsammans med sin ogifta syster Emilia.  Huset är ett s.k. flerfrontshus.  Både på Krossekärr och Källarholmen finns liknande hus.  Den höga granitmuren är typisk för stenepoken vid denna tid.

Kalle Bräck blev sjöman och fiskare.  Under åren 1909 – 1933 var han ägare till kuttern George and Mary, först tillsammans med Edvin på Sa´n, Edvin i Grönemad, svågern Axel Pålsson och Oskar Andersson, alla från Grönemad.

Hans syster Anna, gift med Axel Pålsson bodde på andra sidan bäcken där vägen går ner mot Kullgrensbryggan.  År 1911 avlider Axel Pålsson och efterlämnar Anna med sex minderåriga barn.  Hon säljer sin mans del i kuttern för 800 kronor till sin bror.  Ett av hennes barn, Fritjof, flyttar till Kalle och Emilia.  Fritjof blir som vuxen kaffehandlare.  På en lättviktare åker han omkring i norra Bohuslän och säljer kaffe.

George and Mary blir omkring 1930 upplagd.  Hon sjunker och blir vrak utanför Skärbogen.

Kalle Bräck hade även en kosterbåt med vilken han under somrarna seglade badgäster.

Huset köps 1967 av Karin och Per Åkerberg som åretruntbostad (se Fritz Fredholms hus).